Vad gör nämnden?

Nämnden prövar skaderegleringsfrågor som rör ersättning för personskada (skadestånd) inom ansvarsförsäkring och annan försäkring.

Nämndens syfte är att verka för en rättvis och enhetlig skadereglering oavsett vilket försäkringsbolag som har handlagt din skada.

Prövningen i nämnden avseende obligatoriska ärenden görs på begäran av försäkringsbolaget innan bolaget tar beslut i ersättningsfrågan. Prövningen är kostnadsfri för den skadelidande.

Nämnden lämnar också yttranden om ersättning vid en personskada till domstolar och andra myndigheter – om dessa begär det.

Nämnden prövar inte frågan om försäkringsfall har uppkommit eller frågor om preskription.

Frågor som rör personskador som inträffat i trafiken, inom vård och behandling eller av läkemedel prövas inte. Personskador som har inträffat i trafiken prövas av Trafikskadenämnden, vårdskador prövas av Patientskadenämnden och läkemedelsskador av Läkemedelsskadenämnden.

Vem kan ansöka om prövning?

Du som skadelidande kan inte ansöka direkt till Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd. Ansökan måste komma från ett försäkringsbolag som är anslutet till nämnden (medlemsbolag). Vilka bolag som är anslutna till nämnden kan du se här.

Om du vill att nämnden ska pröva ditt ärende ska du kontakta ditt försäkringsbolag.

Vissa ärenden är försäkringsbolaget skyldigt att låta prövas i nämnden, sk. obligatoriska ärenden. Du kan även begära hos ditt bolag att nämnden ska pröva ditt ärende om du inte är nöjd med ersättningen. Bolaget är då skyldigt att skicka in ärendet för prövning.

Vilka ärenden kan prövas?

Försäkringsbolagen är skyldiga att rådfråga nämnden i vissa typer av ersättningsfrågor. Bolaget är även skyldigt att rådfråga nämnden om du som skadelidande begär det.

Obligatoriska ärenden

Försäkringsbolagen är skyldiga att be om nämndens yttrande när det rör sig om:

  • ersättning för inkomstförlust, ersättning för lyte och men, kostnader samt olägenheter om den medicinska invaliditeten är minst 10 %,
  • om inkomstförlusten per år beräknas uppgå till minste ett prisbasbelopp i januari skadeåret,
  • ersättning för förlust av underhåll till följd av dödsfall,
  • omprövning av livränta eller engångsbelopp i vissa fall och
  • annan fråga om den skadelidande begär det.

Undantag

Om du som skadelidande företräds av ett lämpligt ombud och du och bolaget är överens i alla ersättningsfrågor är bolaget inte skyldigt att skicka ärendet till nämnden.

Så hanteras ditt ärende

Försäkringsbolaget sammanfattar ditt ärende i en så kallad nämndpromemoria. Promemorian sänds till dig för synpunkter. Därefter skickar försäkringsbolaget hela skadeakten (det är alla originalhandlingar som tillhör ditt ärende) och nämndpromemorian till nämnden.

Handlingarna kopieras upp och ledamöterna får ta del av ditt ärende i god tid före sammanträdet för att hinna läsa in det.

Nämndens sammanträde

Under själva sammanträdet föredras ärendet muntligen och en diskussion följer. Härefter beslutar nämnden hur tvisten bör lösas. Om det finns skäl till det, kan nämnden begära att läkare uttalar sig om de medicinska frågorna. Beslutet avgörs på de handlingar som finns i skadeakten. Du har inte möjlighet att personligen få delta på sammanträdet. Nämndens beslut skrivs i form av ett rådgivande yttrande.

Nämndens sammansättning vid sammanträdet

När nämnden fattar beslut deltar:

1. en ordförande eller vice ordförande, utsedd av Svensk Försäkring. Ordföranden ska vara jurist och ha särskilda kunskaper om personskadeersättning och får inte vara anställd i något försäkringsbolag eller på annat sätt ha anknytning till försäkringsbranschen.

2. två ledamöter från försäkringsbolag, utsedda av Svensk Försäkring. Dessa ledamöter ska ha ingående erfarenheter av personskadereglering.

3. två konsumentrepresentanter, utsedda av Konsumentvägledarnas förening.

Läs mer om nämndens ledamöter i den senaste verksamhetsberättelsen.

Handläggningstid

Handläggningstiden för ett ärende i nämnden är vanligen tre - fyra månader, men ibland kan handläggningen ta längre tid.

Efter beslutet

Nämnden skickar sitt rådgivande yttrande till bolaget tillsammans med skadeakten. Försäkringsbolaget måste skicka yttrandet till dig eller ditt ombud. Efter att ha tagit del av yttrandet beslutar bolaget om och i så fall vilken ersättning du får.

Vad innebär yttrandet?

I promemorian har bolaget lämnat förslag på vilken ersättning du ska få. Nämnden är inte bunden av bolagets förslag utan kan både sänka och höja ersättningen.

Ibland anser nämnden att bolaget måste utreda mer innan de kan ta ställning. Då anges det i yttrandet och bolaget måste ofta återsända ärendet till nämnden efter vidare utredning.

En del frågor kan inte prövas av nämnden, t.ex. frågan om försäkringsfall har uppkommit eller frågor om preskription. I dessa fall lämnas inte något yttrande.

Måste försäkringsbolaget följa yttrandet?

Nämndens yttranden är endast rådgivande så försäkringsbolaget behöver inte följa nämndens beslut. Det inträffar dock mycket sällan att försäkringsbolaget inte följer yttrandet.

Om du inte är nöjd

Om du inte är nöjd med försäkringsbolagets beslut efter att nämnden har lämnat sitt yttrande kan du alltid vända dig till allmän domstol för att få prövning där. Det sker genom ansökan om stämning.

En domstol kan komma fram till en annan lösning än den som nämnden har föreslagit.

Information om hur det praktiskt går till att ansöka om stämning kan du få av tingsrätten där du bor eller här.

Referat

Här finns Ansvarsförsäkringens Personskadenämnds referat. Du kan sortera referaten efter det år de gavs ut, ämnesområden (rubrik) eller rubriken på referatet (underrubrik).

  • Alla år
  • 2021
  • 2016
  • 2015
  • 2014
  • 2011
  • 2010
  • 2009
  • 2008
  • 2007
  • 2006
  • 2005
  • 2004
  • 2003
  • 2002
  • 2001
  • 2000

  • Alla rubriker
  • Förlust av möjlighet att utöva fritidssysselsättning
  • Försäkringsfall
  • Ideell ersättning
  • Inkomstförlust
  • Kostnader
  • Kränkning
  • Lyte och men
  • Löntagare
  • Omprövning
  • Samband
  • Särskilda olägenheter
  • Underhållsbehov
  • Villkorsinskränkning
  • Ändrad praxis

  • Alla underrubriker
  • Ersättning för förlust av fritidssysselsättning – för skador inträffade före 2002
  • Ersättning för inkomstförlust
  • Ersättning för inkomstförlust vid konkurrerande besvär
  • Ersättning för inkomstförlust; fråga om bevisregler vid orsakssamband
  • Ersättning för kostnader
  • Ersättning för kränkning och lyte och men
  • Ersättning för lyte och men
  • Ersättning för lyte och men vid omskärelse
  • Ersättning för personskada till följd av nära anhörigs död
  • Ersättning för särskilda olägenheter
  • Fråga om försäkringsfall förelegat
  • Fråga om orsakssamband
  • Fråga om rätt till omprövning av ersättning för inkomstförlust
  • Fråga om villkorsinskränkning i liv- och sjukförsäkring kan påverka ansvarsersättning
  • Ingen dubbel ideell ersättning
  • Invaliditetsgrad som sänkts innebär risk för underkompensation för lyte och men
  • Omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen av ersättning för inkomstförlustlivränta
  • Sjukvård utöver standardvård
  • Särskild ersättning för lyte samt fråga om samordning med patientskadeersättnimg
  • Särskild lytesersättning
  • Underhållsersättning till barn efter förälders död
  • Uträkning av inkomstförlust efter skälighet
  • Ändring av nämndens praxis vid tillämpningen av § 8 i stadgarna
2021

Ändrad praxis

  • Referat Nr 1-2021 Vid nämndens plenarmöte den 25 mars 2021 beslutades att nämnden ska ändra sin praxis vid tillämpningen av § 8 i stadgarna.

2016

Omprövning

  • Referat 1-2016 I fråga om omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen av ersättning för inkomstförlustlivränta har nämnden – med beaktande av skillnaden mellan inkomstunderlaget och de faktiska inkomsterna (10 028 kr) jämfört med den utgående livräntan (101 464 kr) samt med hänsyn till att inkomsterna uppgick till omkring 350 000 kr – funnit att det skulle framstå som stötande om livräntan utgick med oförändrat belopp. Nämnden bedömde att bolaget hade rätt till omprövning av frågan om ersättning för inkomst- och pensionsförlust.

2015

Särskilda olägenheter

  • Referat 1-2015 I ett ärende där bolaget betalat ersättning för lyte och men efter en invaliditetsgrad om 98 procent har Nämnden funnit att den skadelidande var kompenserad för anspänning i daglig livsföring med det belopp som ingår i menersättningen.

2014

Lyte och men

  • Referat 1-2014 I ett obligatoriskt ärende, där bolaget hade betalat ersättning efter en viss invaliditetsgrad utan att Nämnden hade yttrat sig och där invaliditetsgraden hade höjts efter några år, har Nämnden – efter att ha yttrat sig över den första invaliditetsgraden – tillämpat mellanskillnadsmodellen för uträkning av ersättning för lyte och men.

2011

Löntagare

  • 34-2011 APN Inkomstförlusten för en skadelidande, som efter ansvarsskadan har fått konkurrerande besvär, ska bedömas på grundval av den arbetsförmåga som ansvarsskadan i sig har orsakat med bortseende från de konkurrerande besvären.

2010

Inkomstförlust

  • Referat 1-2010 Sjukdom som förelåg före ansvarsskadan och som ännu inte medfört arbetsoförmåga men som skulle ha kommit att medföra arbetsoförmåga även ansvarsskadan förutan.

2009

Lyte och men

  • 94-2009 APN Nämnden har funnit att den skadelidande skulle underkompenseras om ersättning för lyte och men räknas ut enligt vanlig metod. För att undvika detta förordar nämnden att faktormetoden används vid uträkning av ersättning för lyte och men.

2008

Underhållsbehov

  • Referat 1-2008 I ett ärende gällande underhållsersättning till barn efter förälders död ansåg nämnden att underhållsersättning inte skulle utges då det mot bakgrund av utredningen inte var visat att den avlidna föräldern hade bidragit till barnets försörjning. Den barnpension som barnet fick uppgick till samma nivå som bidragsförskottet som barnet fått från det allmänna innan förälderns dödsfall.

2007

Villkorsinskränkning

  • 211-2006 APN NN, en kvinna född 1968, hade åkt med "Thriller" på Gröna Lund och därvid drabbats av nackbesvär. Nämnden fann i likhet med bolaget att den medicinska invaliditetsgraden till följd av skadan uppgick till sex procent och att någon styrkt inkomstförlust inte förelåg. Bolaget betalade vidare ut ersättning för kostnader och olägenheter med 73 000 kr. NN anförde då att det även skulle beaktas att hon var utförsäkrad för vissa besvär i sin liv- och sjukförsäkring.

2006

Samband

  • 182-2005 APN Nämnden ansåg vid en samlad bedömning, och särskilt med beaktande av innehållet i ett av nämnden inhämtat expertutlåtande, att den skadade gjort klart mera sannolikt att hennes besvär orsakats av den aktuella skadehändelsen.

Omprövning

  • 318-2005 APN Nämnden fann att NN inte gjort klart mera sannolikt att hans inkomstförlust på grund av sjukskrivningar och senare förtidspension var orsakade av en skadehändelse 1984.

Försäkringsfall

  • 76-2005 APN Nämnden finner det inte styrkt att försäkringsfall förelegat eftersom bolaget ansett att den anmälda händelsen inte gett upphov till någon ersättningsgill skada.

Samband

  • 81-2006 APN Nämnden ansåg att uppkomna nackbesvär hade samband med att skadelidande åkt berg- och dalbana, men att sådant samband inte förelåg vad gällde depression och diskbråck. Invaliditetsgraden vad gällde nackbesvären bestämdes till tre procent.

Lyte och men

  • 86-2005 APN NN, en man född 1977, cyklade den 30 november 1995 omkull varvid han ådrog sig cervikal ryggmärgsskada, C-5 fraktur, spastisk tetrapares, neurogen blåsrubbning samt nedsatt sexualfunktion. Den definitiva medicinska invaliditeten fastställdes till 96 procent från och med den 1 december 1997.

Underhållsbehov

  • Referat 1-2006 I ett ärende om bland annat underhållsersättning ansåg nämnden inte att ersättning för personskada till följd av nära anhörigs död borde utgå till den avlidnes barnbarn.

2005

Inkomstförlust

  • 248-2004 APN Nämnden finner att det är utrett att en inkomstförlust föreligger. Omfattningen av denna och vilket arbete NN skulle ha haft som oskadad har emellertid inte kunnat klarläggas i ärendet. Nämnden uppskattar därför - efter en skälighetsbedömning - inkomstförlusten med utgångspunkt i en tjänst om 75 procents arbete till 30 000 kr för år.

2004

Kostnader

  • 16-2004 APN En kvinna skadade handleden och fick ersättning enligt försäkringsvillkoren. NN yrkade därutöver ersättning för operation på privat sjukvårdsklinik.

Ideell ersättning

  • 298-2003 APN NN har fått ersättning för sveda och värk samt för kostnader från AFA/TFA. NN begärde därefter ersättning för samma saker av bolag B, som dock meddelade att NN endast kunde få skadestånd från ett hål - i detta fall AFA.

Lyte och men

  • Referat 2-2004 I ett ärende om bland annat ersättning för lyte och men ansåg nämnden att särskild lytesersättning borde utgå för en ständigt darrande arm. Nämnden uttalade sig vidare om avräkning av ersättning som betalats ut genom patientförsäkringen.

Kostnader

  • Referat 3-2004 I ett ärende där ersättningen beräknades enligt skadeståndslagen i dess lydelse den 1 januari 2002 fann nämnden att några kostnader utöver dem bolaget ersatt inte borde utgå.

2003

Samband

  • Referat 2-2003 I ett ärende om bland annat ersättning för inkomstförlust har nämnden funnit att den skadade fullgjort sin bevisskyldighet vad gäller orsakssambandet mellan olyckshändelsen och hans skada.

2002

Lyte och men

  • Referat 1-2002 I ett ärende om bland annat ersättning för lyte och men till en kvinna som halkat har nämnden förordat att särskild ersättning för lyte borde utgå.

  • Referat 2-2002 I ett ärende om kränkning samt lyte och men har nämnden tagit ställning till ett fall där en treårig pojke under tvång blivit omskuren.

2001

Kränkning

  • Referat 2-2001 I ett ärende om bland annat kränkning ansåg nämnden att ersättning borde utgå även om gärningsmannen dömts för ett oaktsamhetsbrott då detta innefattade ett moment av uppsåtligt ofredande. Nämnden ansåg vidare att särskild ersättning för lyte i form av talrubbning borde utgå.

2000

Förlust av möjlighet att utöva fritidssysselsättning

  • Referat 1-2000 I ett ärende om ersättning för en knäligamentsskada har nämnden ansett att ersättning inte bör lämnas för förlust av möjlighet att spela ishockey och fotboll som fritidssysselsättning.

Lyte och men

  • Referat 2-2000 Ett ärende om ersättning för ögonskada gällde en skada som hade inträffat och anmälts innan 1996 års tabellverk började tillämpas. Invaliditeten hade också fastställts före omläggningen. Nämnden ansåg att ersättningen för lyte och men inte borde beräknas enligt de nya tabellverken, om det skulle innebära en nackdel för den skadelidande jämfört med om de tidigare gällande principerna tillämpades.

Förlust av möjlighet att utöva fritidssysselsättning

  • Referat 1-2000 I ett ärende om ersättning för en knäligamentsskada har nämnden ansett att ersättning inte bör lämnas för förlust av möjlighet att spela ishockey och fotboll som fritidssysselsättning.

Försäkringsfall

  • 76-2005 APN Nämnden finner det inte styrkt att försäkringsfall förelegat eftersom bolaget ansett att den anmälda händelsen inte gett upphov till någon ersättningsgill skada.

Ideell ersättning

  • 298-2003 APN NN har fått ersättning för sveda och värk samt för kostnader från AFA/TFA. NN begärde därefter ersättning för samma saker av bolag B, som dock meddelade att NN endast kunde få skadestånd från ett hål - i detta fall AFA.

Inkomstförlust

  • Referat 1-2010 Sjukdom som förelåg före ansvarsskadan och som ännu inte medfört arbetsoförmåga men som skulle ha kommit att medföra arbetsoförmåga även ansvarsskadan förutan.

  • 248-2004 APN Nämnden finner att det är utrett att en inkomstförlust föreligger. Omfattningen av denna och vilket arbete NN skulle ha haft som oskadad har emellertid inte kunnat klarläggas i ärendet. Nämnden uppskattar därför - efter en skälighetsbedömning - inkomstförlusten med utgångspunkt i en tjänst om 75 procents arbete till 30 000 kr för år.

Kostnader

  • Referat 3-2004 I ett ärende där ersättningen beräknades enligt skadeståndslagen i dess lydelse den 1 januari 2002 fann nämnden att några kostnader utöver dem bolaget ersatt inte borde utgå.

  • 16-2004 APN En kvinna skadade handleden och fick ersättning enligt försäkringsvillkoren. NN yrkade därutöver ersättning för operation på privat sjukvårdsklinik.

Kränkning

  • Referat 2-2001 I ett ärende om bland annat kränkning ansåg nämnden att ersättning borde utgå även om gärningsmannen dömts för ett oaktsamhetsbrott då detta innefattade ett moment av uppsåtligt ofredande. Nämnden ansåg vidare att särskild ersättning för lyte i form av talrubbning borde utgå.

Lyte och men

  • Referat 2-2000 Ett ärende om ersättning för ögonskada gällde en skada som hade inträffat och anmälts innan 1996 års tabellverk började tillämpas. Invaliditeten hade också fastställts före omläggningen. Nämnden ansåg att ersättningen för lyte och men inte borde beräknas enligt de nya tabellverken, om det skulle innebära en nackdel för den skadelidande jämfört med om de tidigare gällande principerna tillämpades.

  • Referat 1-2002 I ett ärende om bland annat ersättning för lyte och men till en kvinna som halkat har nämnden förordat att särskild ersättning för lyte borde utgå.

  • Referat 1-2014 I ett obligatoriskt ärende, där bolaget hade betalat ersättning efter en viss invaliditetsgrad utan att Nämnden hade yttrat sig och där invaliditetsgraden hade höjts efter några år, har Nämnden – efter att ha yttrat sig över den första invaliditetsgraden – tillämpat mellanskillnadsmodellen för uträkning av ersättning för lyte och men.

  • Referat 2-2002 I ett ärende om kränkning samt lyte och men har nämnden tagit ställning till ett fall där en treårig pojke under tvång blivit omskuren.

  • 94-2009 APN Nämnden har funnit att den skadelidande skulle underkompenseras om ersättning för lyte och men räknas ut enligt vanlig metod. För att undvika detta förordar nämnden att faktormetoden används vid uträkning av ersättning för lyte och men.

  • Referat 2-2004 I ett ärende om bland annat ersättning för lyte och men ansåg nämnden att särskild lytesersättning borde utgå för en ständigt darrande arm. Nämnden uttalade sig vidare om avräkning av ersättning som betalats ut genom patientförsäkringen.

  • 86-2005 APN NN, en man född 1977, cyklade den 30 november 1995 omkull varvid han ådrog sig cervikal ryggmärgsskada, C-5 fraktur, spastisk tetrapares, neurogen blåsrubbning samt nedsatt sexualfunktion. Den definitiva medicinska invaliditeten fastställdes till 96 procent från och med den 1 december 1997.

Löntagare

  • 34-2011 APN Inkomstförlusten för en skadelidande, som efter ansvarsskadan har fått konkurrerande besvär, ska bedömas på grundval av den arbetsförmåga som ansvarsskadan i sig har orsakat med bortseende från de konkurrerande besvären.

Omprövning

  • 318-2005 APN Nämnden fann att NN inte gjort klart mera sannolikt att hans inkomstförlust på grund av sjukskrivningar och senare förtidspension var orsakade av en skadehändelse 1984.

  • Referat 1-2016 I fråga om omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen av ersättning för inkomstförlustlivränta har nämnden – med beaktande av skillnaden mellan inkomstunderlaget och de faktiska inkomsterna (10 028 kr) jämfört med den utgående livräntan (101 464 kr) samt med hänsyn till att inkomsterna uppgick till omkring 350 000 kr – funnit att det skulle framstå som stötande om livräntan utgick med oförändrat belopp. Nämnden bedömde att bolaget hade rätt till omprövning av frågan om ersättning för inkomst- och pensionsförlust.

Samband

  • Referat 2-2003 I ett ärende om bland annat ersättning för inkomstförlust har nämnden funnit att den skadade fullgjort sin bevisskyldighet vad gäller orsakssambandet mellan olyckshändelsen och hans skada.

  • 182-2005 APN Nämnden ansåg vid en samlad bedömning, och särskilt med beaktande av innehållet i ett av nämnden inhämtat expertutlåtande, att den skadade gjort klart mera sannolikt att hennes besvär orsakats av den aktuella skadehändelsen.

  • 81-2006 APN Nämnden ansåg att uppkomna nackbesvär hade samband med att skadelidande åkt berg- och dalbana, men att sådant samband inte förelåg vad gällde depression och diskbråck. Invaliditetsgraden vad gällde nackbesvären bestämdes till tre procent.

Särskilda olägenheter

  • Referat 1-2015 I ett ärende där bolaget betalat ersättning för lyte och men efter en invaliditetsgrad om 98 procent har Nämnden funnit att den skadelidande var kompenserad för anspänning i daglig livsföring med det belopp som ingår i menersättningen.

Underhållsbehov

  • Referat 1-2006 I ett ärende om bland annat underhållsersättning ansåg nämnden inte att ersättning för personskada till följd av nära anhörigs död borde utgå till den avlidnes barnbarn.

  • Referat 1-2008 I ett ärende gällande underhållsersättning till barn efter förälders död ansåg nämnden att underhållsersättning inte skulle utges då det mot bakgrund av utredningen inte var visat att den avlidna föräldern hade bidragit till barnets försörjning. Den barnpension som barnet fick uppgick till samma nivå som bidragsförskottet som barnet fått från det allmänna innan förälderns dödsfall.

Villkorsinskränkning

  • 211-2006 APN NN, en kvinna född 1968, hade åkt med "Thriller" på Gröna Lund och därvid drabbats av nackbesvär. Nämnden fann i likhet med bolaget att den medicinska invaliditetsgraden till följd av skadan uppgick till sex procent och att någon styrkt inkomstförlust inte förelåg. Bolaget betalade vidare ut ersättning för kostnader och olägenheter med 73 000 kr. NN anförde då att det även skulle beaktas att hon var utförsäkrad för vissa besvär i sin liv- och sjukförsäkring.

Ändrad praxis

  • Referat Nr 1-2021 Vid nämndens plenarmöte den 25 mars 2021 beslutades att nämnden ska ändra sin praxis vid tillämpningen av § 8 i stadgarna.

Ersättning för förlust av fritidssysselsättning – för skador inträffade före 2002

  • Referat 1-2000 I ett ärende om ersättning för en knäligamentsskada har nämnden ansett att ersättning inte bör lämnas för förlust av möjlighet att spela ishockey och fotboll som fritidssysselsättning.

Ersättning för inkomstförlust

  • Referat 1-2010 Sjukdom som förelåg före ansvarsskadan och som ännu inte medfört arbetsoförmåga men som skulle ha kommit att medföra arbetsoförmåga även ansvarsskadan förutan.

Ersättning för inkomstförlust vid konkurrerande besvär

  • 34-2011 APN Inkomstförlusten för en skadelidande, som efter ansvarsskadan har fått konkurrerande besvär, ska bedömas på grundval av den arbetsförmåga som ansvarsskadan i sig har orsakat med bortseende från de konkurrerande besvären.

Ersättning för inkomstförlust; fråga om bevisregler vid orsakssamband

  • Referat 2-2003 I ett ärende om bland annat ersättning för inkomstförlust har nämnden funnit att den skadade fullgjort sin bevisskyldighet vad gäller orsakssambandet mellan olyckshändelsen och hans skada.

Ersättning för kostnader

  • Referat 3-2004 I ett ärende där ersättningen beräknades enligt skadeståndslagen i dess lydelse den 1 januari 2002 fann nämnden att några kostnader utöver dem bolaget ersatt inte borde utgå.

Ersättning för kränkning och lyte och men

  • Referat 2-2001 I ett ärende om bland annat kränkning ansåg nämnden att ersättning borde utgå även om gärningsmannen dömts för ett oaktsamhetsbrott då detta innefattade ett moment av uppsåtligt ofredande. Nämnden ansåg vidare att särskild ersättning för lyte i form av talrubbning borde utgå.

Ersättning för lyte och men

  • Referat 2-2000 Ett ärende om ersättning för ögonskada gällde en skada som hade inträffat och anmälts innan 1996 års tabellverk började tillämpas. Invaliditeten hade också fastställts före omläggningen. Nämnden ansåg att ersättningen för lyte och men inte borde beräknas enligt de nya tabellverken, om det skulle innebära en nackdel för den skadelidande jämfört med om de tidigare gällande principerna tillämpades.

  • Referat 1-2002 I ett ärende om bland annat ersättning för lyte och men till en kvinna som halkat har nämnden förordat att särskild ersättning för lyte borde utgå.

  • Referat 1-2014 I ett obligatoriskt ärende, där bolaget hade betalat ersättning efter en viss invaliditetsgrad utan att Nämnden hade yttrat sig och där invaliditetsgraden hade höjts efter några år, har Nämnden – efter att ha yttrat sig över den första invaliditetsgraden – tillämpat mellanskillnadsmodellen för uträkning av ersättning för lyte och men.

Ersättning för lyte och men vid omskärelse

  • Referat 2-2002 I ett ärende om kränkning samt lyte och men har nämnden tagit ställning till ett fall där en treårig pojke under tvång blivit omskuren.

Ersättning för personskada till följd av nära anhörigs död

  • Referat 1-2006 I ett ärende om bland annat underhållsersättning ansåg nämnden inte att ersättning för personskada till följd av nära anhörigs död borde utgå till den avlidnes barnbarn.

Ersättning för särskilda olägenheter

  • Referat 1-2015 I ett ärende där bolaget betalat ersättning för lyte och men efter en invaliditetsgrad om 98 procent har Nämnden funnit att den skadelidande var kompenserad för anspänning i daglig livsföring med det belopp som ingår i menersättningen.

Fråga om försäkringsfall förelegat

  • 76-2005 APN Nämnden finner det inte styrkt att försäkringsfall förelegat eftersom bolaget ansett att den anmälda händelsen inte gett upphov till någon ersättningsgill skada.

Fråga om orsakssamband

  • 182-2005 APN Nämnden ansåg vid en samlad bedömning, och särskilt med beaktande av innehållet i ett av nämnden inhämtat expertutlåtande, att den skadade gjort klart mera sannolikt att hennes besvär orsakats av den aktuella skadehändelsen.

  • 81-2006 APN Nämnden ansåg att uppkomna nackbesvär hade samband med att skadelidande åkt berg- och dalbana, men att sådant samband inte förelåg vad gällde depression och diskbråck. Invaliditetsgraden vad gällde nackbesvären bestämdes till tre procent.

Fråga om rätt till omprövning av ersättning för inkomstförlust

  • 318-2005 APN Nämnden fann att NN inte gjort klart mera sannolikt att hans inkomstförlust på grund av sjukskrivningar och senare förtidspension var orsakade av en skadehändelse 1984.

Fråga om villkorsinskränkning i liv- och sjukförsäkring kan påverka ansvarsersättning

  • 211-2006 APN NN, en kvinna född 1968, hade åkt med "Thriller" på Gröna Lund och därvid drabbats av nackbesvär. Nämnden fann i likhet med bolaget att den medicinska invaliditetsgraden till följd av skadan uppgick till sex procent och att någon styrkt inkomstförlust inte förelåg. Bolaget betalade vidare ut ersättning för kostnader och olägenheter med 73 000 kr. NN anförde då att det även skulle beaktas att hon var utförsäkrad för vissa besvär i sin liv- och sjukförsäkring.

Ingen dubbel ideell ersättning

  • 298-2003 APN NN har fått ersättning för sveda och värk samt för kostnader från AFA/TFA. NN begärde därefter ersättning för samma saker av bolag B, som dock meddelade att NN endast kunde få skadestånd från ett hål - i detta fall AFA.

Invaliditetsgrad som sänkts innebär risk för underkompensation för lyte och men

  • 94-2009 APN Nämnden har funnit att den skadelidande skulle underkompenseras om ersättning för lyte och men räknas ut enligt vanlig metod. För att undvika detta förordar nämnden att faktormetoden används vid uträkning av ersättning för lyte och men.

Omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen av ersättning för inkomstförlustlivränta

  • Referat 1-2016 I fråga om omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen av ersättning för inkomstförlustlivränta har nämnden – med beaktande av skillnaden mellan inkomstunderlaget och de faktiska inkomsterna (10 028 kr) jämfört med den utgående livräntan (101 464 kr) samt med hänsyn till att inkomsterna uppgick till omkring 350 000 kr – funnit att det skulle framstå som stötande om livräntan utgick med oförändrat belopp. Nämnden bedömde att bolaget hade rätt till omprövning av frågan om ersättning för inkomst- och pensionsförlust.

Sjukvård utöver standardvård

  • 16-2004 APN En kvinna skadade handleden och fick ersättning enligt försäkringsvillkoren. NN yrkade därutöver ersättning för operation på privat sjukvårdsklinik.

Särskild ersättning för lyte samt fråga om samordning med patientskadeersättnimg

  • Referat 2-2004 I ett ärende om bland annat ersättning för lyte och men ansåg nämnden att särskild lytesersättning borde utgå för en ständigt darrande arm. Nämnden uttalade sig vidare om avräkning av ersättning som betalats ut genom patientförsäkringen.

Särskild lytesersättning

  • 86-2005 APN NN, en man född 1977, cyklade den 30 november 1995 omkull varvid han ådrog sig cervikal ryggmärgsskada, C-5 fraktur, spastisk tetrapares, neurogen blåsrubbning samt nedsatt sexualfunktion. Den definitiva medicinska invaliditeten fastställdes till 96 procent från och med den 1 december 1997.

Underhållsersättning till barn efter förälders död

  • Referat 1-2008 I ett ärende gällande underhållsersättning till barn efter förälders död ansåg nämnden att underhållsersättning inte skulle utges då det mot bakgrund av utredningen inte var visat att den avlidna föräldern hade bidragit till barnets försörjning. Den barnpension som barnet fick uppgick till samma nivå som bidragsförskottet som barnet fått från det allmänna innan förälderns dödsfall.

Uträkning av inkomstförlust efter skälighet

  • 248-2004 APN Nämnden finner att det är utrett att en inkomstförlust föreligger. Omfattningen av denna och vilket arbete NN skulle ha haft som oskadad har emellertid inte kunnat klarläggas i ärendet. Nämnden uppskattar därför - efter en skälighetsbedömning - inkomstförlusten med utgångspunkt i en tjänst om 75 procents arbete till 30 000 kr för år.

Ändring av nämndens praxis vid tillämpningen av § 8 i stadgarna

  • Referat Nr 1-2021 Vid nämndens plenarmöte den 25 mars 2021 beslutades att nämnden ska ändra sin praxis vid tillämpningen av § 8 i stadgarna.

Tabeller m.m.

Ersättningstabeller som bygger på skadeståndsrättslig grund hittar du på Trafikskadenämndens hemsida.

Personskadekommittéens cirkulär hittar du på Svensk Försäkrings hemsida.

Frågor och svar

Hur ansöker jag om prövning i Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd?

Du som är skadad kan inte ansöka direkt till Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd. Ansökan måste komma från ett försäkringsbolag som är anslutet till nämnden (medlemsbolag).

Vad är en ansvarsskada?

Du kan ha rätt till ersättning (skadestånd) när någon annan är ansvarig för en personskada du råkat ut för. Om den som ska betala skadestånd har en ansvarsförsäkring – t.ex. i en hemförsäkring – övertar hans eller hennes försäkringsbolag ansvaret för ersättningen. Det förutsätter att skadan täcks av försäkringen.

Bolaget anser att jag inte har kunnat visa att det föreligger ett försäkringsfall. Kan det prövas av nämnden?

Nej. Nämnden får enligt sina stadgar inte uttala sig i frågan om ett försäkringsfall har inträffat.

Kan ärendet prövas även om försäkringsbolaget inte är anslutet till nämnden?

Nej, men bolaget kan begära om att få ansluta sig till nämnden. Beslutet tas av Svensk Försäkrings styrelse.

Hur bedöms ersättningen för ärr?

Ersättningen bedöms med ledning av Trafikskadenämndens hjälptabeller. Bedömningen görs utifrån var på kroppen ärret är beläget samt ärrets utseende. Vidare tas hänsyn till skadelidandes ålder. Läs mer om ersättning för ärr på Ärrtjänsten på Trafikskadenämndens hemsida.

 

Kan nämnden pröva frågan om preskription?

Nej. Nämnden får enligt sina stadgar inte uttala sig i fråga huruvida preskription inträtt.

Kan jag personligen delta på nämndens sammanträde för att t.ex. visa upp mina skador?

Nej. Nämndens bedömning görs enbart på de handlingar som finns i skadeakten.

Det är därför viktigt att du exempelvis ser till att invaliditetsintyg korrekt beskriver dina besvär och din funktionsnedsättning samt att de fotografier utifrån vilka ärr ska bedömas är tillräckligt skarpa och tydliga.

Kostar det något att få sitt ärende prövat i nämnden?

Nej, prövningen är kostnadsfri för den skadelidande.

Är försäkringsbolaget skyldigt att följa nämndens yttrande?

Nej. Nämndens yttrande är endast rådgivande men i de flesta fall följs yttrandet av försäkringsbolaget. Om bolaget väljer att inte följa nämndens beslut, måste de tala om det för nämnden samt förklara varför de inte följer beslutet.

Jag är skadereglerare på ett bolag. Hur får jag tillgång till nämndens blanketter?

Logga in på extranätet för att få tillgång till nämndens blanketter m.m. Loggar in gör du högst upp på sidan. Här ansöker du om inloggningsuppgifter.

Personuppgifter

Så här behandlar Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd dina personuppgifter

Informationsblad i pdf-format

Personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter i Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd är Svensk Försäkring, organisationsnummer 802001-1659. 

Svensk Försäkrings Nämnder (kansliet), som är en del av Svensk Försäkring Administration AB (SFAB), administrerar Svensk Försäkrings olika prövningsnämnder, bl.a. Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd. Kansliet behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning. Reglerna är till för att skydda dig och dina uppgifter. Nedan följer närmare information om kansliets behandling av personuppgifter och hur du tillvaratar dina rättigheter.

Personuppgifter som vi behandlar om dig

För dig som skadelidande behandlar vi uppgifter om namn, personnummer, skadenummer, hälsouppgifter och i förekommande fall uppgifter om ekonomiska förhållanden.

För dig som ombud till sökande behandlar vi uppgifter om namn, arbetsplatsadress, telefonnummer.

För dig som handläggare på försäkringsföretag behandlar vi uppgifter om namn, arbetsplatsadress och telefonnummer.

Ändamål och rättslig grund för behandlingen av dina personuppgifter

Vi behöver behandla dina personuppgifter för att utföra en uppgift som är nödvändig för ändamål som rör personansvarigs och försäkringsföretagets berättigade intresse mot bakgrund av föreliggande avtal mellan dessa parter, att säkerställa korrekt skadereglering för att uppnå rättssäkerhet samt för att möjliggöra en snabb och kostnadseffektiv konfliktlösning.

Alla uppgifter om dig behandlas konfidentiellt. Personuppgifterna måste behandlas för att göra det möjligt för Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd att i enlighet med dess stadgar lämna yttrande i ärendet samt för administration av nämndens verksamhet, till exempel fakturering och bokföring. 

Förekommer känsliga uppgifter?

Kansliet behöver behandla känsliga uppgifter som rör hälsa t.ex. i form av journalhandlingar och intyg. Behandling av känsliga personuppgifter kommer att ske för att fastställa rättsliga anspråk.

Varför använder kansliet personnummer?

Kansliet använder personnummer för att säkerställa att handlingar rörande rätt person behandlas av nämnden.

Varifrån inhämtas dina personuppgifter?

Uppgifterna hämtas in från aktuellt försäkringsföretag.

Vilka kan få tillgång till dina personuppgifter?

Förutom nämndkansliets personal som hanterar ditt ärende under behandlingen av ärendet får nämndens ledamöter samt i förekommande fall medicinska rådgivare del av uppgifterna i ärendet. 

Uppgifter gällande registrerade i vårt diariesystem kan behöva hanteras vid felsökning, förvaltning etc. Driften av diariesystemet sköts av underleverantörer till Svensk Försäkring. 

Överföring av personuppgifter till tredje land

Vi och våra leverantörer och samarbetspartners behandlar endast dina personuppgifter inom EU/EES-området.

Hur länge sparas dina personuppgifter?

Kansliet behandlar aldrig dina personuppgifter under en längre period än vad som är tillåtet. I Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd sparar kansliet personuppgifterna under sex månader, räknat från dagen då nämndens yttrande expedierades. 

Hur kan du ta tillvara dina rättigheter?

Gällande lagstiftning ger dig rättigheter för att du ska ha kontroll över den behandling som sker av dina personuppgifter hos en personuppgiftsansvarig. Det är den personuppgiftsansvarige som är ansvarig för att dina uppgifter behandlas på rätt sätt och ska se till att du kan tillvarata dina rättigheter. 

Du har rätt att få tillgång till information om vilka personuppgifter som vi behandlar om dig. Du har även rätt att begära rättelse, radering eller begränsning av dina personuppgifter eller invända mot vår behandling. I de fall behandlingen sker på den rättsliga grunden samtycke har den registrerade alltid rätt att återkalla sitt samtycke och det föreligger även en rätt till dataportabilitet. Det betyder att du har rätt att själv få ut eller få överfört till annan personuppgiftsansvarig, de uppgifter som den registrerade själv har tillhandahållit.

Den som önskar upplysning om vilka personuppgifter som behandlas kan efter skriftlig undertecknad ansökan få sådan information samt begära rättelse av felaktiga uppgifter.

Kontaktuppgifter för personuppgiftsansvariga m.m.

Är det en uppgift som Svensk Försäkring ansvarar för kan du kontakta dem enligt följande:

Svensk Försäkring

Box 24043 

104 50 Stockholm

Om du vill utöva dina rättigheter enligt ovan eller annars vill komma i kontakt med oss med anledning av vår behandling av dina personuppgifter kan du göra detta genom att kontakta kansliet per telefon 08-522 787 20, vardagar 9.00-11.00.

Dataskyddsombud 

Du kontaktar Ansvarsförsäkringens Personskadenämnds dataskyddsombud enligt följande: dso@forsakringsnamnder.se

Klagomål

Vill du klaga på hur Svensk Försäkring hanterar dina personuppgifter kan du även vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten. Det går bra att e-posta Integritetsskyddsmyndigheten på: imy@imy.se

 

Cookies

En cookie är en textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Cookies används på många webbplatser för att ge dig som användare tillgång till olika funktioner.

Webbplatsen använder sig av en så kallad sessionscookie för att skilja mellan olika användare på webbservern. Cookien innehåller ingen personinformation.

När formulärdata skickas skapas en sessionscookie för att indikera att formuläret verkligen skickats.

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att spara på din dator. Det finns två typer av cookies. Den ena typen sparas mellan besöken på webbplatsen, cookien har dock ett utgångsdatum. När utgångsdatumet är passerat så raderas cookien automatiskt när du besöker webbplatsen. Den andra typen av cookies kallas sessionscookies. Denna typ existerar endast under det aktiva besöket på webbplatsen, och försvinner när användaren stänger webbläsaren.

Om du inte vill tillåta cookies på din dator så kan du ställa in detta i din webbläsare.

Mer information om cookies och elektronisk kommunikation finns på Post- och telestyrelsens webbplats.

Kan jag ta bort cookies?

Ja.
Om du vill radera cookies från din webbläsare kan du med enkelhet göra det genom att följa instruktionerna i din webbläsare. För instruktioner om hur du hanterar och raderar cookies, gå till alternativet "Hjälp" i din webbläsare.